Fint Tillsammans - Kärlek rostar inte

I början på det här årtusendet lyssnade jag mycket på Fint Tillsammans och deras instrumentala skiva "En världsomsegling". Jag vill till och med minnas att jag tyckte det var den bästa skivan år 2000. Men sen dess har jag inte lyssnat så mycket på Fint Tillsammans, jag har knappt ens ägnat gruppen en tanke till den där kvällen då jag i fyllan och villan råkade häva ur mig att "En världsomsegling" var den bästa svenska skivan någonsin. Nu ska man inte ta krogködiskussioner med rockmän på så väldigt mycket allvar, det var något jag sa i stundens ingivelse helt enkelt. Så här i efterhand kändes mitt uttalande en aningen överilat, men bara en aning. När jag lyssnade på skivan igen insåg jag nämligen hur bra den är och vilken fin känsla Fint Tillsammans hittade när de spelade in sin världsomsegling. Egentligen säger de fantastiska liner notesen allt om kvaliteten på skivan, kolla bara på den här avslutningen:

En eftermiddag hade Anders tid, och saken var biff. Grunden till Kärlek rostar inte var redan inspelad, och han skrev omedelbart upp på idén, och basar lades på, och blåsare ringdes upp, bad tappades upp, groggar blandades, datorer programmerades, brev skickades, folk nickade uppmuntrande, och skivan var klar!