The Books - Tokyo
Nyss hemkommen från USA, och jag måste erkänna att de musikaliska upplevelserna uteblev. Dungen är faktiskt stora därborta, liksom. Istället har jag ägnat mig lite åt att fundera på det musikaliska året som gått. För mig har 2005 handlat ovanligt lite om enskilda artister och deras album, jag har snarare upptäckt och gillat låtar (Some Indulgence, Be Mine, Tell No One About Tonight, La Menteuse, It's Been Too Long, Be My World osv) och skivbolag (Kompakt, Kitsuné). Men mycket av det där har vi ju redan skrivit om här, så jag tänker istället uppmärksamma ett band som funnits ett tag och inte ens släppt sin bästa skiva i år, men som ändå varit en av de stora upptäckterna för min del år 2005. Nu motsäger jag mig själv här, men jag måste säga att jag hade svårt att välja ut en särskild låt med The Books, skivorna gör sig bäst som i helhet, och bäst är nog The Lemon Of Pink från 2003. Nåja, till sist har jag lyckats bestämma mig för Tokyo, kanske för att jag är så svag för flygvärdinnesamplingen.
4 Comments:
Jag gick igenom alla mina bilder tagna ut genom flygplansfönster för nån månad sen, för ett projekt. Jag hade hundratals, och typ alla ser nästan likadana ut som din ovan. Heh, framsidan till The Art Of Travel...
ja, det är märkligt att man alltid hamnar bakom vingen.
Det är för att det är den bästa platsen för sådana här bilder.
Dessutom slipper man alla hysteriker som skyndar sig att få en plats längst fram, bara för att kunna dö först och säkrast av alla om planet störtar.
Hysteriska människor sätter sig aldrig bakom vingen. Där är bara de balla. Inte på bussar, men på flygplan.
Gott nytt år allihopa! Vi ses på Erlend i afton och sen återkommer vi med mera grejor. 2006 kommer bli världens bästa år. Det är jag helt säker på.
Skicka en kommentar
<< Home