Tracey Thorn - Falling of a Log

Trots den fantastiska singeln "It's all true" var min spontana reaktion över Tracey Thorns album, "Out of the Woods", inte överdrivet entusiastisk. Den gav intrycket av någonting väldigt moget och vuxet, fast på ett tillrättalagt istället för tilltalande sätt. Inte blev det bättre av att jag läste vad herrar Gradvall och Lokko skrivit om saken. En bostadsrättsskiva för den grånande musikjournalistgenerationen var mitt resoluta omdöme efter första genomlyssningen.

Sedan hände något. Efter ett par dagar märkte jag att det enda jag lyssnade på var "Out of the Woods". Tracey har visat sig vara ett perfekt sällskap både på tunnelbanan och i min trånga hyresetta. Kanske har jag själv blivit gubbe, jag vet inte, men det som jag först uppfattade som tillrättalagt känns nu snarare självsäkert samt tryggt, i Traceys invaggande ljudsällskap. Således är det antagligen endast en tidsfråga innan jag själv hamnar i en anemiskt renoverad bostadsrättstrea på Rörstrandsgatan...