2007-03-10

Klaxons - Golden Skans (Erol Alkan's ekstra spektral extended vocal rework)

Våra vänner Martin och Anja är Spankroqueare och Klaxonsgycklare. Tillsammans med noggrant utvalda briljanta människor driver de Malmös bästa blogg Husarm. De fyller ett dansgolv snabbare än vilket lyxkokain som helst i världen med sina noggrant koreograferade hemsnickrade danssteg och är således en DJ:s allra bästa vän. I sommar ska vi bo på ett franskt slott i Loiredalen, återta poolpopen (yachtrock och baleariskt är så 1913) och odla vin på några hektar tillsammans. I väntan på detta bad vi dem gästblogga. Först ut är Anjas text om hur det låter när medeltidsnurejvarna i Klaxons blir omstöpta av klubbräven Erol Alkan, Martins text om Spank Rock följer sedan nedan.

Det är söndag morgon efter en lång och intensiv klubbkväll. Klockan är närmare sju och jag borde verkligen ha gått och lagt mig för länge sedan. Men vardagsångesten har redan infunnit sig, trots att helgen inte ens är över, så jag blir sittande framför datorn. Just den här morgonen får den gnagande känslan ackompanjeras av Erol Alkans nio minuter långa remix av Klaxons "Golden Skans". Den blir det perfekta soundtracket för det dimmiga tillstånd som jag befinner mig i.

Låten har gått på repeat i flera veckor och jag kan helt enkelt inte få den ur mitt system. Jag borde ha skrivit det här för länge sedan, men det är precis som om att jag inte kunnat sätta fingret på varför den här låten är så fantastisk. Kanske för att den på något sätt besitter både den där känslan av ett otroligt lyckorus som man bara kan känna på ett dansgolv en perfekt natt, då det inte finns något som heter existentiell ångest, och den där klumpen i magen som man kan känna efteråt, när man landar, efter ett sådant rus.

Den här morgonen lyssnar jag "Golden Skans" 20-30 gånger, kanske fler. Och den blir bara starkare och starkare för varje gång. Erol Alkan har dragit ner tempot rejält jämfört med originalet och den suggestiva basgången och pianoslingan maler på i oändlighet och kulminerar i den definitiva och återupprepade textraden "you can forget our future plans".

När det väl är dags att gå och lägga sig vet jag att jag kommer ligga vaken ett bra tag till. Men om det beror på minnen av en euforisk klubbkväll, tankar om en förlorad kärlek eller oro inför framtiden vet jag inte. Jag vet bara att det är sällan en låt fångar hela spektrat av mitt känsloregister. Nio underbart lyckliga minuter som ändå gör så ont. //Anja


Spankrock - Coke & Wet [Nytel's Bloodbass Remix]

Den låt som jag lyssnat allra mest på de senaste veckorna är passande nog skapad av den artist som jag lystrade absolut mest till förra året, då Spank Rock fick sommarkvällarna att bli lite längre och helgerna lite svettigare. Jag blev galet glad när jag fick höra Nytels Bloodbassremix av "Coke & Wet". Deras tidigare omarbetningar av Spank Rocklåtar har visserligen hållit hög klass men det här når oanade höjder. Den tunga basen och det klassiska Spank Rockljudet samt sättet på vilket tempot växlar uppåt och mynnar ut i ren danseufori gör det hela tokigt bra!

Jag var lite osäker på om det här var rätt låt att skriva om när man får ett så hedervärt uppdrag som att gästposta här. Det är ingen klassisk L'amour à trois-låt men den här bloggen har haft ett så stort inflytande på min musiksmak genom åren, att jag nu själv tänkte ta tillfället i akt till att visa vägen. Nytels Bloodbassremix på "Coke & Wet" är en given klassiker som i alla fall jag kommer förlora mig i långt in i 2007. //Martin

3 Comments:

At 11/3/07 21:52, Anonymous gustAv said...

har haft låten i någon månad och håller helt med. så djävla bra och pumpig.

 
At 12/3/07 09:05, Blogger Laban said...

Ni är så fina Martin & Anja.

 
At 21/3/07 14:16, Blogger FlumDum said...

Jag är lite alegisk mot långa uppbyggda låtar... ja du vet sånna där man adderar ett instrument itaget... jag diskuterar klaxons remixen... jag tycker orginalet är suveränt

 

Skicka en kommentar

<< Home