Air France - Never Content

För ett par veckor sedan läste jag intresserat om forskarna på Alnarp som specialiserat sig på hjortron och sade sig ha sjukt bra idéer för hur man kan använda bären i framtiden. Ungefär samtidigt såg jag en förläggare som på Sydnytt talade sig varm om ett manus för en bok om enbart humlor. Det vackraste han läst på senare tid. Jag greps av önskan att finna samma fascination och försökte hitta områden jag kunde applicera den på. Jag funderade på att bli duktig på vin, segel eller kanske komediserier på 24 minuter men hur mycket jag än tycker om allt det är jag ändå hopplöst efter de unga hjortronforskarna eller de grånande humlespecialisterna.

Häromdagen när jag steg av bussen vid industriområdet där jag jobbar började så "Never Content" från "On trade winds" spelas som inne och överallt i mitt huvud genom de berömda vita. Jag insåg att det nog bara är de små specifika områdena man måste kunna mycket om för att verkligen älska. Större saker som Air France, vänner och sommaren är det inte alls svårt att ständigt fascineras och svimma av lycka för. Jag vet att det kommer förstärka vårt rykte som en gråtblogg men jag kan ärligt säga att glädjetårarna låg nära ytan den här morgonen. I de mest briljanta ögonblicken måste det få kännas så.