Boat Club - Vacation Forever

Jag skickar entusiastiskt ut ett mail. "Om ungefär en vecka, den 22:a november, fyller vi ett år. Det vore fint om alla ville skriva något och posta en låt då". Nu sitter jag här, klockan 01.56, nyss hemkommen och det har hunnit bli den 23 november redan. Jag såg imorse att johan e, den i mailkonversationen minst entusiastiske, var tidigt ute och tog uppgiften på orden och födelsedagen på sängen redan en minut efter tolvslaget. Hemlig som han är nekade han att nämna det speciella tillfället. Jag ser nu att Björn har mäktat med att skriva lite och att göra ett ljuvligt urval Prefab Sprout, en uppgift han har betingat sig länge men fastnat i urvalsprocessen med, ungefär som om Jean-Paul Sartre med existentialismen begränsat sig till bröderna McAloon och de där två andra istället för livet. Det mina kollegor skrivit förtjänar sina 15 minuter i rampljuset, så jag går och lägger mig istället och lämnar det här till morgonen. Det här med ursäkter är något man lär sig med tiden och jag betraktar den här smärre försyndelsen som att gå över vägen fast man inte är i närheten av övergångsstället, även om den månne är talande för den än bristande självdisciplinen hos den här unge mannen.

Det jag kan trösta er med är att jag och Björnen igårkväll satt i möte tillsammans med en ännu icke namngiven aktör i kärleksbranschen, vi kan kalla honom mannen med sängkammarblicken. Han har varit i den länge och han var med oss tidigare i höst och vikarierade. Tillsammans har vi bestämt oss för att återkomma starkare än någonsin i Malmönatten, och att förhoppningsvis även utvidga vårt medverkande till fler delar av Skandinavien. Vi börjar med Retro, återkomsten, en gång i månaden från och med februari tillsammans med något band som är lysande just den årstiden. Mer yppar vi inte i den här stunden men fint blir det och jag ser mycket fram emot det. Några av de vänliga själar som har skickat oss varma mail, kommentarer och allmänna anledningar till glädje har även förhört sig om ifall vi inte snart ska bege oss uppåt landet. Då vi alltför ofta sitter inne och gråter istället för att vara ute i världen och knyta fotbollsindiekontakter, så är det något ni gärna får hjälpa oss med, om ni är intresserade.

Jag vill uppehålla mig vid de där varma mailen ytterligare ett tag. De betyder oerhört mycket. En mp3-blogg är en mp3-blogg, vår generations motsvarighet till en syjunta, och som alla syjuntor så behöver den deltagare för att kännas levande. Vi har väldigt många läsare, men ni kommenterar väldigt lite i förhållande till antalet. Det är okej, vi tycker mycket om er oavsett, men lite mer aktivitet i kommentarfunktionen hade varit trevligt, helt enkelt. Särskilt nu när vi fyller ett år får ni väldigt gärna gratulera födelsedagsbarnet, om ni tycker vi förtjänar det! Varje liten present emottages som en stor glädje.

Så, nu från manifestet till låten för dagen. Jag ljög tidigare, klockan är nu 02.47 och jag har inte alls gått och lagt mig än. Jag ville berätta klart historien medan det fortfarande kändes som att vi var kvar i födelsedagen. Vi tog avsked av Shaktar för ungefär en månad sen. De var en god vän i fiberkabelsfären och de är saknade i den. Otaliga är de briljanta band och låtar som jag upptäckt via deras "Veckans mp3", Boat Clubs "Vacation Forever" är kanske den allra finaste. Jag har inte postat den tidigare då jag var lite sen med låten, men som vanligt bestämmer jag mig nu för att strunta i det. Ty "Vacation Forever" förtjänar all er bästa uppmärksamhet. Den senaste månaden, antagligen även den tidigare, kanske även den innan det, har jag känt mig säker i stunden på att det här är den bästa svenska låten det här året. Olikt vissa musikkritiker vill jag inte veva den åsikten i luften som att den vore mer permanent än ett tillfälligt kapitulerande för ett charmerande musikstyckes slagkraftighet, alltså blir det inget utropande av just de orden - "Den bästa svenska skivan! Den bästa svenska låten! Det bästa bandet i världen!" - här egentligen. Men, men... jag måste ändå säga det. När jag har ont i halsen dricker jag té med honung för att vara snäll mot strupen. När jag behöver mer skönhet i världen så frågar jag ibland musiken. Flera veckor vid det här laget har "Vacation Forever" varit den allra lenaste honungen, den allra vackraste låtutgjutningen. Båtklubb för mig är den vid bryggan nära Djurgårdsbrunn där jag hade min fasta badpunkt den här sommaren. "Vacation Forever" för Båtklubben är nattens skönhet och tillhörighet, de lyckas fullt ut fånga den och förmedla det. Jag bugar mig för dem i tacksamhet. Tack för det här året!

(Via kunniga kommentarer har det kommit till min kännedom att Boat Club gjort en ny version av sin egen låt. Den heter "Memories" och det är för tidigt att säga om den överträffar originalet, men det låter likväl väldigt, väldigt bra. Jag gjorde en länk till er här, ladda ner "Memories" här.)