Dennis Wilson - Rainbow

Så var det sommar igen. En så god tid som någon att öppna upp gamla böcker som kanske aldrig borde öppnats igen men vi har ju inte sagt adjö på riktigt. Jag hade först tänkt att skriva om Dennis Wilsons "End of the Show" och i och med det lämnat er åt vågorna. Kanske är det vad som händer när solen går ner och båtarna seglar in framåt augusti men tills dess, några stycken för er på väg mot Sonarfestivaler eller allmän midsommar.

Dennis Wilson, känd som den ännu galnare wilsonbrodern, satsade allt på ett kort och skapade en drogsymfoni som utkristalliserades genom tårar i nersläckta studios, dans i den vita vinfläckade kostymen, uppbrott och stundande katastrof. Himlen är ständigt närvarande men dämpas av ja, helvete antar jag.

Avslutningvis, den kanske enda riktigt tuffa sången om simning som någonsin hittats här. Som sagt finns det ju en tid för allt. Om ni nu lyckats ta er så här långt kanske det innebär att ni längtar tills vi ses igen. Tillsvidare föreslår jag ett besök på Abandon Ship. "Dagboken" som inte bara är döpt efter en väldigt fin sång utan också just nu bjuder på världens mest sympatiska Larsgatas söndagsrecept. Tills senare...