Phonique featuring Erlend Øye - For the time being (Alexkid cold mix)

Det här är den här veckans bästa låt men ändå har jag bara The Concretes på hjärnan. I call you, hang up, I call you, I hang up. Forgive me, but I'll take it back...forgive me but I'll take it back. Det har nog inte så mycket med ljuden eller rösterna att göra (även om jag nästan älskar hela In Colour just nu och undrar vem killrösten är på den här låten, jag känner igen hans vokaler jättemycket) utan mer med min kärlek för all enkelhet.

Det är fantastiskt att äta lite bladspenat med honung, fisk, apelsin, solrosfrön osv ja, ja, ja, men samtidigt tycker jag egentligen om det som det är. En melodi, med känslor, avsaknad av ramar, bara ett hjärta som på nåt sätt liknar det jag har. Hela tiden rädd för att relationer inte ska bli besvarade. I call, you hang up. Men så samtidigt vill jag egentligen inte tänka på det utan bara hålla svala Erlend nära mitt hjärta, nynnandes några fraser, inlindat i elkretsar. Det är jättesent nu så om inget av det här är möjligt att förstå (jag kanske inte förstår själv imorgon) kryddar jag det med fakta: Erlend är en norrman vi är kära i, Phonique är en, troligvis, kille som släppt en briljant singel tillsammans med norrmannen vi älskar. God natt kära du.