Pikko - There's always time for one last kiss

Det är vissa som återkommer flera gånger som några slags hedersgäster hos oss bara för att vi tycker om dem så mycket. Sist var det Kopia och så nu plötsligt blåste Pikko liv i mitt hjärta igen och seglade in som en fullriggad men bräcklig optimistjolle i L'amour á trois skärgårdshamn.

I deras värld är träden vita, med silverblad som faller sakta i takt med höstregnet, och bland ekarna leker Petra kurragöma samtidigt som hon nynnar att det alltid finns tid för en sista kyss. På en parkbänk dricker Oskar vin och väntar, läpparna lämnar kvar spår efter det röda läppstiftet, samtidigt som han spelar syntmaraccasen som förgyller ett par takter av denna sång. Min värld är långt ifrån Pikkos just nu men snart är jag där och tills dess kan vi drömma oss bort tillsammans. Vi har tid. Det blir ju som bekant aldrig för sent för en sista stilla kyss.

(Pikko har precis gjort en ep som är bra. Om ni skriver något snällt till pikkowashere@hotmail.com kan ni kanske köpa den)